Reportage från kartläggningen

Just nu är vi i full gång med att kartlägga eventuell förekomst av blåbetong och markradon i fastigheterna. Snart kan hyresgästerna själva se resultatet från kartläggningen på hyresgästportalen HemmaHos.

- Titta på det här, säger inneklimattekniker Marcus Jungblom uppgivet. I handen håller han en rejäl härva smutsigt toalettpapper som han just grävt fram ur en ventilationskanal.
- God ventilation är A och O för att få ned radonvärdena i ett hus. Men en del tycker att det drar kallt och försöker blockera luftflödet. Jag brukar hitta allt från strumpor till ventiler som är helt igentejpade.

Det är en kall men gnistrande solig höstförmiddag. Vi befinner oss i en av Familjebostäders fastigheter på Dahlströmsgatan i Majorna. Här har man upptäckt blåbetong i ytterväggarna.

Olika riktvärden hemma och på jobbet
Blåbetong var ett relativt vanligt byggmaterial ända fram till slutet av 70-talet, då man upptäckte att materialet innehöll höga halter uran. När uran sönderfaller bildas radon - en luktfri, radioaktiv gas som i höga doser kan leda till lungcancer. Detta gjorde att Socialstyrelsen satte ett riktvärde. Radonhalten ska ligga under 200 Bq/m³ i en bostad. År 2020 ska alla bostäder i Sverige vara åtgärdade. På arbetsplatser är riktvärdet 400 Bq/m³.

Miljöcontroller Mia Wheeler ansvarar för det omfattande radonarbetet hos Familjebostäder tillsammans med projektledare Roland Jonsson. Arbetet är i full gång. Kontrollmätningar, åtgärder och efterkontroller sker parallellt i flera distrikt.
- Det svåra med arbetet är att man inte kan se vilka hus som är riskhus. Har olika betongleverantörer används kan det dessutom vara så att halva huset visar förhöjda radonvärden, säger hon.

Vi klarar tidsgränsen
Trots arbetets svårigheter säger Mia Wheeler att Familjebostäder ligger bra till i tidsplanen.
- Vi ser ut att klara Socialstyrelsens tidsgräns, och vi ligger långt fram i jämförelse med våra systerbolag. Vi har ett bra samarbete med miljöförvaltningen och ger dem våra åtgärdsplaner för godkännande.

Ute på fältet är det Hifab som tillsammans med entreprenörer sköter arbetet med kontrollmätning, åtgärder och efterkontroller.
- Den vanligaste åtgärden är att justera ventilationen. Ofta räcker det med att rensa kanalerna, säger Jenny Almqvist, som projektleder arbetet på Dahlbergsgatan, och fortsätter:

- Men ibland har man kanske bytt fönster i en fastighet, och inte tänkt på att det nya fönstret blockerar en spaltventil. Då måste vi göra tilläggshål i fasaden för att få ett tilluftsflöde.
En stor del av arbetet består av dokumentation. Det är viktigt, framförallt i den framtida kontakten med hyresgästen.

Rätt inställning viktigt
- Vi protokollför till exempel de koninställningar vi gör på ventilerna. Om en hyresgäst sedan hör av sig med klagomål om dålig innemiljö är det bara att börja med att kontrollera så att ingen har varit och ändrat på inställningarna, förklarar inneklimattekniker Marcus Jungblom.

Snart kan även våra hyresgäster få information om radonstatusen i fastigheten de bor i genom hyresgästportalen HemmaHos. Under en ny rubrik som får namnet ”innemiljö” kommer de att mötas av en kortare information om radonstatusen i deras specifika fastighet, samt få information om hur man sköter ventilationen i en lägenhet.
- Information är så viktigt eftersom hyresgästerna själva kan påverka sin inomhusmiljö genom att hålla till- och frånluftsventiler öppna och rena.