Göteborgsförfattaren Lars O. Carlsson skriver för Familjebostäders räkning historien om bankiren och stenhuggaren som gav namn åt Axel Dahlströms torg.
Han startade sin bana som stenhuggare i Bohuslän och idag är hans namn omgärdat av pengar. Ja, det är en något udda sammanfattning av Axel Dahlströms imponerande livsgärning.
Stenhuggarsonen Axel Dahlström föddes den 20 september 1880 i Brastad, Bohuslän. Han gick i sin fars fotspår, engagerade sig fackligt i unga år och i trettioårsåldern tog samhällsintresset överhanden då han 1913 anställdes som expeditör för Göteborgs arbetarkommun.
Han hade redan då en politisk erfarenhet, bland annat genom några år som ledamot av stadsfullmäktige i Lysekil. Dahlström kom senare att få liknande förtroendeuppdrag i sin nya hemstad. Han var ledamot i stadsfullmäktige i Göteborg från 1915 till sin död den 15 november 1947. Under denna tid var han 2:e vice ordförande, i cirka 20 år, från och med 1927.
Axel Dahlström hade en omfattande mängd förtroendeuppdrag. Han satt i flera kommunala nämnder, utskott och utredningar, men också i många styrelser, exempelvis Tryckeri AB Framåt, Bergslagarnas Järnvägs AB, Västergötland-Göteborgs Järnvägs AB samt Rederi AB Göteborg – Fredrikshavn - Linjen.
Under åren 1932-1947 var han ledamot av styrelsen för Riksbankens avdelningskontor i Göteborg, varav såsom ordförande 1934-1947.
Hans mångåriga politiska gärning och hans aktiva arbete för Riksbanken var säkerligen anledningen till att Axel Dahlström Torg år 1950 fastställdes som namn för det planerade torget vid Högsbotorp i Högsbo.
Just kring 1950-talet planerades och byggdes den nya stadsdelen på dessa gamla jordbruks- och torpmarker. Nästan alla gatorna i Högsbo kring Axel Dahlströms Torg, är namngivna efter myntslag och valörer, och fick sina namn fastställda 1950.
Ett exempel är Riksdalersgatan som kanske lite överraskande har en annorlunda koppling till Göteborg. Även om Göteborg fick sitt slutgiltiga privilegiebrev 4 juni 1621 så var det år 1619 som planerna på ett Göteborg började förverkligas. Det är också, enligt litteraturen, just 1619 som namnet Riksdaler nämns för första gången. Vi kan väl som en kuriosa nämna att det år 1776 gick 48 skilling på en riksdaler.
År 1855 införs i Sverige Riksdaler riksmynt, som i princip motsvarar den nuvarande kronan. Det gick exempelvis 100 öre på ett Riksdaler riksmynt. År 1873 försvann riksdalern som enhet.
Lars O. Carlsson
Göteborgsförfattare